livet med en nyföding...

...är ju faktiskt ganska behagligt, även om dagarna är varandra ganska lika. Ville är en snäll kille (fast vilket barn är inte snällt??), han sover gärna på dagarna och då går det utmärkt att ligga själv i sängen. På kvällarna däremot vill han helst ligga i någons famn, gärna mammas så han kan mystutta lite samtidigt...
Nätterna går bättre och bättre. Får amma en och annan gång och byta bajsblöja då och då, men det funkar. Får iallafall sova några timmar i sträck. Än så länge huserar jag och Ville i sovrummet och Tobias och Stella sover på soffan. Undrar hur vi ska få våra barn att sova själva i sina respektive sängar... Men det kommer väl, antar jag...
När förmiddagsluren och min lunch är avklarad tänkte jag att vi skulle bege oss ut på en promenad i det underbara vädret! Kanske ska passa på att ta med kameran och fota lite. Har inte riktigt fått kläm på om Ville gillar vagnen eller ej, så jag vet inte hur långt bort jag vågar bege mig. Men det lär ju märkas...
Ska försöka få in lite nya foton snart!

Äntligen!

Som Gert Fylking brukar säga!!
Igår den 18/3 bestämde sig vår son att det var dags att titta ut ur lilla magen... Det började med lite smygvärkar på förmiddagen, men det har jag ju haft förut så jag var helt beredd på att det skulle sluta. Men vid 11.30 gick vattnet och därefter tilltog värkarna. Vi skulle egentligen in på kontroll pga mekoniumfärgat fostervatten, men när vi kom in vid 14.30 hade jag kraftiga värkar och var öppen 5-6cm. En timme senare var Ville ute... Ooops, tur att vi åkte när vi gjorde!!
Fort men bra gick det! Pappan och mamman är lite småchockade men bortsett från det mår vi prima allihop! Ser fram emot att få sova i den egna sängen inatt!
Här kommer en liten bild på underverket och den mäkta stolta storasystern! :-)


inget är som väntans tider...

... jag vet... Det är väldigt lugnt i magen, bebisen verkar inte ha planerat att titta ut ännu.
Undrar om jag kommer kunna var med något på vår stora scrapträff i helgen. Hade ju varit jätteroligt, men jag är tveksam till vad jag orkar. Vi får se...
Det händer inte mycket här hemma. Inget pysslande fast jag går hemma hela dagarna och slöar. Inspirationen vill helt enkelt inte infinna sig. Hoppas den återkommer om ett tag. Ska försöka städa upp lite i min otroligt stökiga scraphörna också, det kanske känns skojigare att sätta sig då ;-)
Stella väntar också otåligt på att få bli storasyster. Hon undrar när det egentligen är bebisen ska komma, för det är ju faktiskt mars nu!

Nästa gång jag skriver hoppas jag kunna tala om att jag har blivit tvåbarnsmor...